Apropå krishantering hos myndigheter så har Krisberedskapsmyndigheten nyss givit ut skriften ”Ministermordet – En studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot Anna Lindh”. Hela skriften finns som pdf på myndighetens hemsida.
"Författarna till denna studie har inriktat sig på hur informationsarbetet fungerat inom och mellan olika myndigheter som Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Karolinska sjukhuset och polisen. Den handlar också om hur dessa myndigheter hanterar en intensiv mediebevakning. Svårigheterna blir många, särskilt som tragedin drabbar en familj med behov av tid för egen krishantering samtidigt som en hel nation väntar på att få veta vad som händer."
(Ulf Strandberg, Handläggare kriskommunikation, från inledningen av skriften)
Edit: Förutom kommunikationen mellan myndigheterna tar skriften upp hur den intensiva mediebevakningen påverkat händelseförloppet. Inlägget Fattar media rätt beslut? på JKL blog tar upp hur media hanterat en annan nationell katastrof; Tsunamin i sydostasien. Jag uttryckte några av mina tankar kring mediarapportering i inlägget Hur många är människor är 150.000, men jag känner att jag blir mer och mer skeptisk till vissa inslag av vad jag uppfattar som profiterande på människors sorg.