Postar en kommentar jag gjorde på JMWs blog idag:
Jag kommer ihåg när jag som gymnasist skrev mitt specialarbete inom "information och datakommunikation" som det hette på den tiden. Året var 1995 och specialarbetet handlade om Microsoft och Bill Gates. Några månader tidigare hade jag skaffat mitt första modem och sådär härligt ny-teknik-naiv som man var, skickade jag iväg e-mail till höger och vänster. Bland annat mailade jag bill.gates@microsoft.com för att ställa några frågor som jag behövde till mitt arbete. Tre timmar senare fick jag svar från Microsofts supportcenter med utförliga svar på mina frågor och hänvisning om var jag kunde läsa mer. Det här var alltså 1995 märk väl.
Jag förstod förstås att jag inte skulle få ett svar direkt från herr Gates, men känslan av att ändå ha fått ett personligt svar från det gigantiska företaget på andra sidan atlanten var väldigt tillfredsställande. Sen har väl min bild av Microsoft kanske inte enbart formats av det första digitala mötet oss emellan, utan nyanserats av en del andra, mindre positiva, händelser sedan dess.
Ovanstående kommenterar ett inlägg om vikten av att svara på brev och sköta den direkta kundkommunikationen som jag läste på JMWs blog; Ett brev betyder så mycket.
Det är viktigt med tillgänglighet på Internet. Företag som erbjuder möjligheten att kontaktas via e-mail ska också ha sin organisation riggad med förutsättning att svara på inkommande frågor inom en relativt snäv tidsrymd. Mer än 24 timmar innan svar tycker jag är för lång tid. Då kan man hellre svara snabbt och säga att man behöver mer tid (obs, personligt svar – inte automatgenererat) för att senare kunna återkomma i ämnet.