Jag har skrivit ett inlägg på bland annat bold.se om bristen på stringent strategi hos H&M i hanterandet av Kate Moss-skandalen. En ordentlig krishantering tillsammans med en genomtänkt PR-strategi hade hjälpt både H&M och Kate i det här fallet. Nu känns det istället som att man slängt alla dyra konsulttimmar det tog att ta fram strategierna i sjön för att när det väl börjar blåsa fatta kortsiktiga vindflöjelsbeslut. Hans Kullin gör som vanligt en bra analys och förklarar varför H&M gjorde fel, fel igen och sen ytterligare fel när de först gav Moss "en andra chans" sedan ändrade sig och sa upp kontraktet och sedan övervägde att stämma henne för kontraktsbrott.
HM gjorde fel, fel igen och sen ytterligare fel
Jag har skrivit ett inlägg på bland annat bold.se om bristen på stringent strategi hos H&M i hanterandet av Kate Moss-skandalen. En ordentlig krishantering tillsammans med en genomtänkt PR-strategi hade hjälpt både H&M och Kate i det här fallet. Nu känns det istället som att man slängt alla dyra konsulttimmar det tog att ta fram strategierna i sjön för att när det väl börjar blåsa fatta kortsiktiga vindflöjelsbeslut. Hans Kullin gör som vanligt en bra analys och förklarar varför H&M gjorde fel, fel igen och sen ytterligare fel när de först gav Moss ”en andra chans” sedan ändrade sig och sa upp kontraktet och sedan beslutade sig för att stämma henne för kontraktsbrott.
7 kommentarer
Vad är din poäng här? H&M kommer att tjäna pengar på hela grejen i slutändan. Simple as that.
Jag tror inte att vanliga konsumenter kommer att gå runt och gräma sig över H&M:s sena beslut.
H&M valde Kate för att Kate var perfekt för jobbet.
Så genom att inte slänga ut Kate bums vann H&M kredd hos dom som älskar Kate. Och hos dom som inte tycker knark är så farligt (fler än ni vill tro). Och genom att ändå slänga ut henne på slutet, får dom även alla andras kredd.
Alla utom PR-vetabästarna kommer att förlåta H&M för det här och tokshoppa billiga kläder som aldrig förr.
Amen
Jag skrev detsamma på Researcher. Och tyvärr Anna – du har fel.
Jag antar att det är det här inlägget du syftar på: http://researcher.se/archives/2005/09/persson-vill-stamma-moss/
Jag är inte säker på att Anna har helt fel, men jag köper inte logiken att H&M skulle få credd från båda ”läger” av att vara veliga. Självklart är det risk att ”krisen” överanalyseras och viktas för stort i förhållande till hur mycket skada det faktisk gör för varumärket H&M. Speciellt av ”PR-vetabästarna”. Men samtidigt tror jag inte att de som älskar Kate tycker att det är ok att slänga ut henne några dagar senare med hot om stämning jämfört med att dumpa henne direkt. Jag vägrar tro att knarkare är en av H&Ms större konsumentgrupper, men antagligen är den viktig för opinionen. I den här historien är det varumärket Kate Moss som fick den största smällen i stugorna (dock inte i modellvärlden kan tänkas). Och det pga H&M.
Ja. Jag var lite ironisk och överdrev en del… Min poäng är typ att det blir fånigt med alla ”experters” analyser av det här. Att H&M hade sett bättre ut om de agerat perfekt råder det väl inga tvivel om. det rä väl inget att debattera liksom. Så min fråga (”Vad är poängen?”) kvarstår. Att nån du signat för ett jobb knarkar framför en kamera kan du inte förutse. Oavsett krisplan. Jag tycker att det hade varit överdrivet av H&M att slänga ut Kate på studs när alla vet att 90 % av branchen mumsar knark (obs nu överdreiver jag igen, men ändå). Det jag ber er om, naturligtvis är att bidra med mer än… gnäll. Så. Nå. Hur skulle ni ha gjort? Utan facit på hand alltså. Kom igen! 🙂
PS. Jag menar inte att ”knarkare” älskar H&M. Jag menar att man kan älska Kates dekadenta look utan att vara en knarkare. Och att man är naiv om man tror att knark bara är nåt som pundare pysslar med.
Jag hade gjort som Remmel – gjort reklam av det hela.
Poängen i det hela är väl att ingen blir speciellt förvånad över Moss vanor. Men H&M spelar upprörda efter några dagars betänketid. Knark är helt enkelt ok så länge det inte syns offentligt.
Jonas Hallberg döpte ju detta tilltag till en sk ”ärla” i fredagens spanarna, med tydlig hänvisning till Bosse Ringholm. Dvs Ringholm sa vad han tycker, men det var inte meningen att någon skulle höra. Kate gjorde vad alla vet att hon håller på med, men det var inte meningen att vi skulle se.