Nu har fyra kampanjer inom projektet stafettmotvåldtäkt.nu lanserats. Den senaste kampanjen har rubriken Clowndräkt funkar också och är skapad av en arbetsgrupp från Futurniture bestående av Lotta Åkerlund Palmbäck, Frida Eriksson och Jenny Gromark. Lotta är även initiativtagare till hela projektet som totalt består av fem affschkampanjer skapade av olika arbetsgrupper från elva olika reklam- och PR-byråer.
"Sexuellt våld mot kvinnor bottnar i ett jämlikhetsproblem som varken reklamkampanjer eller protestlistor rår på. Kvinnors säkerhet är fortfarande en politisk fråga med låg prioritet, och engagerar av någon anledning främst kvinnor. Men förändringar kan ske och attityder kan förflyttas. Lagstiftning sätter nya normer. Och en levande debatt ger de makthavare som vill driva frågan i rätt riktning, mandat att agera."
Stafettmotvåldtäkt.nu har skapat en protestlista (skriv på här) som kommer att lämnas över till Thomas Bodström i slutet av 2006 tillsammans med ett gemensamt brev där alla de personer som skrivit under listan står som avsändare. Ur brevet:
"Omkring 90 procent av alla våldtäktsoffer vågar inte anmäla. Och efter vad jag vet görs ingenting för att påverka de attityder hos polis och rättsväsende, media och allmänhet, som fokuserar på våldtäktsoffrets roll och skuld i våldtäkten. Sexuellt våld mot kvinnor bottnar i det faktum att män våldtar, och jag skulle vilja se fler insatser som syftar till att förändra detta faktum, snarare än åtgärder som lägger ytterligare ansvar på kvinnan."
Projektet fokuserar på den vanligaste typen av våldtäkt, den som utförs av personer med någon form av relation till offret, och vill ändra attityder hos både män och kvinnor. Det liberala nätverket Felira (som har en blogg) med Birgitta Ohlsson (fp) och Anna Wejbrandt i spetsen har en lite annan approach. Den andra juni startade kampanjen Den våldtäktstid nu kommer som riktar in sig på det offentliga rummet och det faktum att våldtäkter kan ske var som helst och när som helst. Förutom debattartiklar och intervjuer är en del i kampanjen utplacerandet av kuber med kalla fakta på de platser i Stockholms city där våldtäkter ägt rum. I en artikel på SalongK.se berättar Birgitta Ohlsson om kampanjen:
"- Det är fruktansvärt att sommaren också innebär ett uppsving för utomhusvåldtäkterna, men så är det. Därför börjar vi med att uppmärksamma dem, men den här kampanjen gäller våldtäkter överallt, säger Birgitta Ohlsson.
Inte minst riktar sig kampanjen mot flickor födda på 80-talet, för det är den gruppen som är mest utsatt när det gäller utomhusvåldtäkterna. Flickor i den gruppen visar också tydlig rädsla för att ta sig hemåt ensamma mörka kvällar, och de ändrar sitt beteendemönster."
Som svar till signaturen "Nisse" skriver Katrine Kielos ett träffsäkert inlägg om attityder, upplevelser och våldtäktskultur i inlägget Våldtäkt – en feministisk konspirationsteori? Bland annat visar hon hur våldtäktsproblematiken är mycket större än att bara peka på gärningsmannen och utmåla honom som ett extremt monster när det också handlar om vilka attityder och strukturer som finns i samhället och hur vi socialiseras in i dessa.
"Ska jag prata om hur det är att inte kunna gå på krogen utan att bli tagen på brösten? På häcken? Inte kunna tacka nej till femi-fyra-ragg utan att bli kallad hora? Hur det känns att springa? Slå? Om hur det är att bli hotad med anal våldtäkt för att man råkar ha en annan politisk uppfattning än mannen bredvid på busshållplatsen? Mannen bredvid i baren? Ska jag länka till porrsidor om våldtäkt? Citera texter till hiphoplåtarna jag älskar? Ska jag berätta om omöjligheten i att gå hem genom stan på natten ensam utan att bli sextrakasserad? Ska jag räkna upp kändisar? Oprah Winfrey, Teri Hatcher, Tori Amos, Marilyn Monroe, Barbara, Elfride Jelinek, Andrea Dworkin? Ska jag hänvisa till labbexperiment? Ska jag vidarebefodra mail? Ska jag nämna namn? Kvinnor är alltid till salu eller up for grabs. Jag har aldrig valt prostitution och ändå blir man erbjuden pengar. Ändå blir man attackerad, hotad. Tala gärna om för mig när jag valde bort min kroppsliga integritet och min fria vilja för jag minns helt ärligt inte när det hände. "
Uppdatering
Sigge Eklund anknyter till ämnet i ett inlägg idag och skriver om mytbildningen kring våldtäktsmän.
"Notera hur vi kollektivt skriver myten, hur vi kollektivt "kommer överens" om att vara chockerade. Trots att vi, om vi vågar tänka efter, om vi vågar minnas det vi sett i våra egna liv, vet att det inte är helt otänkbart att en trevlig man också kan våldta och misshandla. Trots att vi vet att majoriteten av all kvinnomisshandel och alla våldtäkter i Sverige sker i hemmet – av män som i många fall bor i den så omtalade röda stugan.De i hemmet misshandlade och våldtagna kvinnor som nu ser svenska folket chockas av att en eftersökt våldtäktsman visar sig vara en man som utåt sett är skötsam och normal torde i dessa dagar känna sig ännu mer ensamma än vanligt."
2 kommentarer
Tack för en välskriven sammanställning och för att du tar upp problemet.
ah. bra där.