Jag kunde lägga mig på sängen och bara tänka på henne. Det räckte. Det var när allt var nytt – livet, känslorna, människorna. Jag var inte ett barn, men inte heller vuxen. Min hjärna var marinerad i tonårsangst, men också i fluff.
I timmar kunde jag ligga där. Bara att tänka var gott nog. Hormoner eller kärlek. Det spelade ingen roll. Det spelar ingen roll.
Det är ett sånt slöseri med mig. Det här. Ensamheten. Men jag kan inte bättre. Visa mig.
10 kommentarer
Du vet ju hur det är. bra saker dyker bara upp när de inte är tajmade. Så i höst. Det är då det händer, när du egentligen inte har tid:)
Phu nu fick jag ju läsa tre nya inlägg på rad, mitt internetstalkande har klart avtagit sen jag flyttade lovar bättring!
kram
ville bara säga hej;) verkar som att vi ska träffas på lördag. Så -hej hej!
Ensamhet som inte är självvald är slöseri. Men ensamhet är oxå ganska skönt ibland….eller ska man kalla det för nåt annat då? Tidförsigsjälv-ensamhet?
Jag ville också säga hej eftersom vi lär ses på lördag! Hej hej hemskt mycket hej! 🙂
Men ikväll blir du inte ensam. Då är du med oss =)
Glömde en sak. Tidsfördriv finner du på min blogg. Där har du en utmaning =)
Tack för en trevlig kväll! Nu ska jag bli duktigare på att läsa din blogg. 🙂
Jag ska också bli bättre på att läsa din blogg. Hoppas vi ses snart igen!
Kajen! Tack för igår! Du är fantastisk att hänga med 🙂
Kajen, grymt galet skoj det var igår. Just nu råder en väldigt örvirrad stämning i vår bloggvärld. Men det som händer på bloggester stannar på bloggfester hehehehe =) Nu ska jag titta på dina bilder =)