Makt är inget att skämmas för tycker Göran

"Fredrik Reinfeldt är en väluppfostrad medelklasspojke som blivit moderat partiledare och statsminister."

Citatet kommer från Reinfeldts presentation i Fokus nya Wiki. Den lanserades igår kväll (alla var där) och tjänsten verkar ha fått stort intresse. Efter ett Aktuelltinslag som berättade om wikin dök servern i några minuter på grund av den höga trafiken. Men snabbt var sajten uppe igen.

Vilka är då de viktigaste politiska makthavarna? Även om Göran Persson fanns på plats vid lanseringen av maktlistan så blev han inte direkt topplacerad. Han återfinns på position 46.

Makttoppen i det politiska landskapet ser ut som följer:
1. Fredrik Reinfeldt
2. Mona Sahlin
3. Anders Borg
4. Carl Bildt
5. Margot Wallström

Journalisten Torbjörn Nilsson är en av de som varit huvudansvarig för alla de wiki-texter som finns inlagda om varje makthavare. Jag tycker han har gjort ett bra jobb. Texterna känns inte stela, men heller inte för skruvade. De sätter en bra nivå inför besökarnas jobb. För det är ju nu som du och jag kan börja fylla på innehållet med egna fakta. Vad vet du om Jacob Wallenberg som inte Fokus vet?

Fokus chefredaktör Karin Pettersson intervjuar Göran Persson vid lanseringen av topplistan på Makthavare.se. (Foto: Fredrik Wass)

Makthavarlistan presenterades under miniseminariet "Med makten i fokus" och då fick Göran Persson ge sin syn på vad som ger politisk makt. Han tyckte sig se en utveckling där människor med makt inte vill erkänna den och att vi i Sverige är försiktiga med att erkänna makten som motiviationsfaktor. Enligt Persson är makt drivkraften för de flesta inom politikens värld. Möjligheten att påverka och vara med när de stora besluten tas är en maktutövning som de flesta politiker strävar efter. Och han ser inget konstigt i det. När det gäller miljöfrågan tror Persson på ett ökat politiskt inflytande. Johanna Look var också på plats och refererar:

"Han pratade bland annat om att klimatförändringen kan innebära "en
renässans för politiken" eftersom det inte kommer att räcka med att
lita på att företagen driver igenom förändringar i tillräckligt hög
takt. Det kommer att krävas — väljarna kommer att kräva — att staten
använder styrmedel för att få till stånd de förändringar som är
nödvändiga."

Läs gärna Fokus-artikeln Den undflyende makten. Där hänvisas bland annat till en undersökning där nästan 3000 makthavare fått ranka vilka aktörer som har mest makt i samhället och vilka de tycker borde ha det. Det finns en tydlig diskrepans:

"Vilka ansåg man ha makt? Medierna, regeringen, finansmarknaden, LO,
det privata näringslivet. I den ordningen. Riksdagen hamnade först på
sjunde plats.
Vilka ansåg man borde ha makt? Riksdagen, medborgarna, regeringen,
de politiska partierna, domstolarna. I den ordningen. Här kom medierna
först på tionde plats."