Jag har blivit utmanad av DeepEd. Även om jag vanligtvis inte brukar gilla den här typen av kedjebrev så känns det som att temat passar bra in på Kajen. Uppmaningen är att berätta sju sanningar om mig själv. Och varför inte. Säkert inga nyheter för den som är bekant med mig. Here you go.
Bekräftelsejunkie
En stor drivkraft både privat och i jobbet är bekräftelse. Och jag måste hela tiden få starkare kickar, samtidigt som jag har svårt att glädjas åt eventuella framgångar. Jag kan inte ta emot komplimanger och värderar omdömen efter status på den som ger dem. Jag fiskar också konstant efter uppmärksamhet och använder särskilda ord för att få den.
Familjemarodör
Jag tänker ofta på varför jag inte är tokintresserad av vare sig barn eller andra familjerelaterade saker. Alla säger att den tiden kommer, men jag är ingen duvunge längre. Och intresset har dessutom minskat med åren. Jag skulle gärna vilja att det var tvärtom, men tyvärr. Kanske hänger det ihop med punkt ett – jag är fortfarande ett barn själv intellektuellt.
Kommunikationsdeffekt
Jag har lätt för att prata med nya människor och bygga nätverk. Men jag har svårt för att berätta vad jag tycker för de jag verkligen bryr mig om på djupet. Jag har aldrig sagt “jag älskar dig” till någon i min familj till exempel. Samma sak gäller nära vänner.
Nojmonster
Jag nojar om det mesta. Jag ältar, funderar, grubblar och analyserar till världens ände. Framförallt är det relationen till andra människor som blir grundligt avhandlade. Men även egna tillkortakommanden och beteenden får hård granskning. Ofta med låga betyg.
Låtsastransparent
Även fast jag visar upp episoder ur mitt liv i alla möjliga format varje dag så är det en putsad fasad. Kajen har möjligtvis några sprickor, men är ändå en välansad historia. Du får bara den text, bild eller video jag väljer ut. Den som jag vill ska representera mig. Inte det som egentligen är jag. Jag vågar inte vara för radikal, för åsiktsstark. Då skulle jag skaffa mig riktiga fiender – och riktiga fans. Nu puttrar det på i mellanmjölksfart.
Tvåsamhetsskeptiker
Jag har egentligen förlorat tron på tvåsamhet och att jag skulle kunna fungera i en tajt relation under en längre tid. Samtidigt hindrar det inte mig från att ändå fortsätta leta. Hey – människor träffas varje dag på hela jorden. Något som miljoner lyckas med kanske även jag kan få till.
Multiartist
Jag är halvbra på många saker. Jag kan spela basfiol och flöjt så att säga. Jag har ett jobb jag älskar där jag får göra saker som utvecklar mig och träffa människor som inspirerar. Jag är också en bloggare, vilket gett mig massor av vänskap, kärlek och betydande insikter.
Och här är reglerna:
1. Länka till den som utmanat dig.
2. Berätta sju sanningar om dig själv.
3. Utmana sju personer.
4. Lämna ett meddelande till dem du utmanar.
5. (Bonusregel: Glöm inte reglerna i postningen)
9 kommentarer
Oj vilke bra svar du har. Nu fick jag prestationsångest och vågar inte delta i utmaningen. Eller kanske ändå, vill ju inte verka feg. Se där, två sanningar.
1. Prestationsdriven
2. Svaghetsföraktande
Fortsätter kanske listan på min egen blogg.
Kram jag tycker om dig!
Oj, jag vet inte om jag vågar. Jag har inte modet att lägga ut det jag vill på min blogg. Jag kan få i hop några halvsanningar, men det är allt. Jag är en fegis. Det är en av sju sanningar nu när jag tänker efter. Jag är så jävla rädd.
Well, ska klura lite under dagen.
Tack för igår.
>Storkenflyger
Haha, du är ju redan igång. Tycker om dig också. 🙂
>Blingbling
Du bestämmer ju själv vilken nivå du vill ha på sanningarna. Behöver ju inte vara lika pretto-drama som jag.
Mhm… på nåt sätt känns det som om det där kunde jag skrivit: trots att jag har barn, lever i ett förhållande och anses vara transparent både med mina åsikter och mitt privatliv. Men frågar man människor om de verkligen känner mig så brukar de inse att de egentligen inte vet någonting. Antagligen därför jag gillar dig stenhårt, både som person och som nätverkskontakt.
Sen brukar det vara så att trummisar söker sig till trummisar 🙂
Bästa inlägget på kajen hittills.
Jag vet att det existerar nåt som innebär att vara en självutlämningsjunkie. Man vill bara lämna ut mer och mer. När man har skrivit ned det kan man gå vidare till och på en högre nivå.
Jag kan ha fel. Men det kändes som om det där var EN sanning uppdelad i sex stycken… Och så en sista andra sanningen på slutet…
Alla hängde ju ihop. Den första ger det andra osv… 🙂
Intressant. Funderar på om inte en hel del av de punkter du tar upp är formade av ditt aktiva bloggande. Hela ditt liv har blivit låtsastransparant. Du har byggt en fasadpersona på nätet som du nu lever dygnet runt. Tvåsamhet är inte lätt. Själv gav jag upp helt genom att resolut och snabbt, så fort jag träffade frida, rensa ut alla dublettskivor och förvandla Bakelit till en parblogg… Förbaskat läskigt. Men det gick, även om summan av två, rent kvantitativt, blev betydligt mindre än en.
Ojoj….jag antar utmaningen. Ska bara läsa en urtråkig text till skriven på 1700-talet…
>Daniel
Självutlämningsjunkie kanske var den åttonde sanningen. 🙂
>Mymlan
Vet inte om jag håller med dig. Jag tycker de skiljer sig åt en del.
>Anders
Jag håller inte med dig. Jag har så länge jag kan minnas haft de här egenskaperna, långt innan ens internet fanns. Även det som står under ”Låtsatstransparent” har funnits med i livet innan bloggen, nu när jag tänker efter. Alltid kontrollerad, aldrig för obekväm eller provokativ.
>Therrorese
Ska bli intressant att läsa sen!