Memory

Jag tar en tripp nerför minnesfilen och läser lite gamla inlägg. Jag hittar till exempel damage control och min kommentar om att jag är egocentrisk och empatisk samtidigt. Jag håller fortfarande med mig själv. Ha!

Inlägget Kom in, som så bra fångar vad hela Kajen handlar om. Vad allt handlar om. Tyvärr. Men du ska veta att jag jobbar på det. Och det händer saker. Men i små små steg.

Och min längtan efter att få vara en postdekonstruerad mash-up med bara det bästa kvar. Att våga kasta sig ut och välja det som är svårt. Något som ibland hindras av barnatron.

Blir du aldrig trött på dig själv undrar du? Varje dag säger jag. Så var det med det. Jag disclaimar mitt beteende hela tiden. Det är det lättaste när jag vill spela safe.
Ge lite. Ta tillbaka allt. Så fortsätter sagan.