Jämställdhet på nätet – precis som i vanliga världen?

En frågeställning jag grunnat på ett tag är den om jämställdhet på nätet. Redan i IDG:s bloggstafett i december 2007 gav jag Isabelle Ståhl i uppgift att ge sin syn på saken. Och i det senaste numret av Internetworld har jag fått chansen att fördjupa mig ytterligare i ämnet (se nedan).

Mina egna funderingar rör sig kring att nätet från början var en plats där många levde under olika typer av alias, eller avatarer, och att dessa kunde hjälpa till att skapa könsneutrala diskussioner och arenor, utanför samhällets traditionella strukturer.

Sedan en tid vet vi dock att äkthet har blivit viktigare. Det är nu vanligare att man tar med samma identitet som i vanliga livet när man ger sig in på de sociala arenorna på nätet. Facebook är ett exempel på hur onlinenätverket i princip speglar offlinenätverket, med allt vad det innebär. Skillnaden mellan online och offline blir mindre och det påverkar såklart beteenden och kommunikationen mellan människor, och mellan könen.

Vad tycker du? Märker du någon skillnad i kommunikationen mellan kvinnor och män på nätet jämfört med i den fysiska verkligheten? Läs gärna nedanstående artikel och lämna en kommentar med dina tankar.
(Artikel är publicerad i Internetworld nr 6, 2008 samt på Internetworld.se)

Könsrollerna består trots friheten på nätet

Kön spelar roll. Det vet både företag och organisationer, och de agerar därefter. Nätets sociala arenor är inte skilda från samhället i övrigt. Det borde innebära att jakten på det jämställda samhället sker även där. Eller? Jessica Björkäng känner sig stärkt av internet.

På littlepinktools.com kan du köpa rosa verktyg. Sajten har kvinnor som tydlig målgrupp och »verktygslådan« liknar en handväska. Alla verktyg fungerar precis som vanligt med enda skillnaden att dekorfärgen är rosa. Det är bara ett exempel på hur produkter anpassas för att appellera till olika kön, och det visar samtidigt vilka föreställningar som finns om hur könet påverkar vårt urval. Varför rosa och inte blåa verktyg?

Att kvinnor och män ofta beter sig på olika sätt är kanske inte direkt braskande nyheter. Men hur märks skillnaden mellan män och kvinnor på nätet och går det att tala om en skillnad mellan hur jämställt det vanliga samhället är jämfört med internet?

Det är en sak hur produkter och tjänster målgruppsanpassas och en helt annan hur vi kommunicerar med varandra online. Kvinnors nätanvändande har varit lägre än mäns sedan begynnelsen av internet. Det visar till exempel undersökningen Mediebarometern från Nordicom. Dock knappar kvinnorna in på männen. År 2001 använde 62 procent av alla män internet varje vecka. Samma siffra för kvinnorna var 51 procent. Sex år senare är samma siffra för männen 81 procent och för kvinnorna 74 procent.

Statistiken visar även att lågutbildade kvinnor är de som ökat sitt internetanvändande mest. En liknande bild ges i undersökningen »Dator, jämlikhet och könsroller« som LO genomförde 2006. Den visar att kvinnliga LO-medlemmar har ökat sitt internetanvändande från 6 procent 1998 till 50 procent 2005. Ökningen har skett bland både låg- och högutbildade kvinnor och lett till en utjämning mellan könen. TCO- och SACO-medlemmar uppvisar samma mönster enligt LO.

Män och kvinnor gör också olika saker online. Enligt antropologen Katarina Graffman, som studerat ungdomars medieanvändande, är det tjejerna som står för de mer sociala och självuttryckande aktivititeterna på nätet medan killarna hellre spelar eller konsumerar information och nyheter. Samma fenomen syns i bloggvärlden där kvinnliga bloggförfattare är betydligt vanligare än manliga.

Det bekräftas till exempel av undersökningen Blogg-Sverige 3 som genomfördes av bloggaren och pr-konsulten Hans Kullin. I undersökningen framgår att genomsnittsbloggaren är en kvinna mellan 16 och 20 år. Och vad kvinnor och män bloggar om skiljer sig också åt.

Undersökningen visar att kvinnor i större utsträckning bloggar för att hålla kontakt med släkt och vänner och de två vanligaste kategorierna är vardagsbetraktelser och mode. För männen är det viktigare att påverka andra genom sitt bloggande. De bloggar för att marknadsföra en produkt, stärka sitt varumärke eller för att tjäna pengar.

Könsskillnader märks alltså tydligt även i bloggvärlden. Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, tycker givetvis att frågeställningen om könsroller och jämställdhet på nätet är intressant. Men samtidigt är det ett outforskat område.

– Vi har inte gjort någon djupdykning i vad datoranvändandet betyder för kvinnor och män. Det är också en allmän tillgänglighetsfråga. Man kan lätt bli utanför om man inte har tillgång till det tekniska samhället, säger Marienette Collin, informatör på Jämo och redaktör för tidningen Jämsides.

Jessica Björkäng har lärt sig spelet den hårda vägen. Som en av få kvinnor under både sin utbildning och sitt yrkesliv har hon kunnat betrakta den mansdominerade it- och webbranschen från första parkett. En resa som gjort henne retoriskt slipad att möta argument i olika forum, både på och utanför nätet.

– Jag tycker fortfarande att tjejer sällan säger något förrän de verkligen vet medan killar kan komma med tvärsäkra uttalanden utan att ha något på fötterna. Efter att tag insåg jag att man som tjej måste vara säker, att det är så det funkar.

Redan 1996 började Jessica Björkäng hänga flitigt på olika e-postlistor och diskussionsforum. Som datavetare var hon en av få kvinnor i en mansdominerad miljö. Och hon märkte redan under sin utbildningstid hur de kvinnor som hon läste tillsammans med hade en annan attityd än männen.

– Det visade sig att de få stackars tjejer som pluggade på min utbildning visste från början att de skulle klara av det och var mer målmedvetna. Killarna tänkte att »jag är bra på att spela dataspel«. Den attityden fanns både offline och online.

Hon började karriär som it-konsult på ett litet bolag med bara män som kollegor. För henne blev internet ett sätt att skaffa sig kvinnliga kollegor och utbyta erfarenheter med människor utanför sin egen arbetsplats. Enligt Jessica Björkäng blev de sociala nätverken på webben också en plats att öva upp sig retoriskt.

– När man är ensam tjej på ett företag så blir det lite konstigt, även om man trivs med det. Det finns väldigt många bra nätverk och till exempel var Shortcut.nu suveränt bra. Men härskarteknikerna finns där hela tiden. Det är dock lättare att hantera dem i diskussioner på nätet än i verkliga livet. Man har tid på sig att fundera ut ett motdrag. Det i sin tur övar upp en för att möta samma tekniker i verkliga livet, säger Jessica Björkäng.

Det har blivit lättare att vara kvinna i webbvärlden och det är lättare att visa vad man kan genom internet enligt Jessica Björkäng. Hon har tillhört många olika nätverk genom åren och upplever att medlemmarnas kön inte spelar så stor roll i forum med mer teknisk inriktning.

– Det är vad folk säger som det är det väsentliga. Men det är så få tjejer som finns där ändå. När det gäller att öva upp sig retoriskt och ta diskussioner som tjej tycker hon att det kontroversiella forumet Flashback var en bra skola. På forumet avhandlas allt från vardagliga betraktelser till mer tveksamma ämnen, inte sällan med en kvinnofientlig underton, men enligt Jessica Björkäng var det bra att vara tjej på Flashback.

– Det kvinnliga perspektivet mottogs med glädje. Hon upplever också att de senaste årens utveckling i bloggvärlden har gynnat möjligheterna för kvinnor att göra sin röst hörda. Även om den stora fokuseringen på modebloggar inte är den viktigaste orsaken.

– Innan jag började blogga 2003 kände jag att jag inte hade något att säga för alla killar hade så stora åsikter och så mycket att säga. Då fanns inte så många tjejbloggare. Sen kom modebloggarna som nu gett utrymme för ett mellanting. Inte jätteseriöst och inte jätteytligt. Och det intressanta med bloggvärlden är mellannivån, säger hon.

Det är på många sätt lättare att som tjej bevisa sig på internet, tycker Jessica Björkäng. Det går att bo i en småstad och lära känna folk i företag som finns på en annan ort och få andra perspektiv.

– Du blir inte lika bunden till din egen lilla privata krets. Det är även klassöverskridande. Lättheten att ta kontakt med folk är enormt mycket bättre, säger hon.

Jakten på det jämställda samhället lär fortsätta under överskådlig tid. Men internet verkar lite bortglömt som arena för de strukturer som upprätthåller gamla synsätt och värderingar. I alla fall om man tittar på den forskning som har gjorts hittills. För både företag och organisationer är det viktigt att känna till nätets spelregler, och könsskillnaderna är en av dem.

Av: Fredrik Wass
_____________

Jessica Björkäng bloggar på Bokhora.se och Sessan.com.