Det märks att Handelshögskolans ekonomiprofessor Micael Dahlén har ägnat sig mycket åt att studera marknadsföring och utvecklingen på nätet. Lanseringen av hans bok Nextopia har uppmärksammats av i stort sett all affärs- och branschpress den senaste tiden. Den rockstjärneliknande releasefesten på Södra teatern med Fredrik Wikingsson som sidekick gjorde såklart inte saken sämre. Dahlén vet hur ett marknadsföringshjul ska dras och han använder sina egna teorier för att nå ut.
Jag har intervjuat Micael Dahlén några gånger tidigare och är intresserad av hans tankar om förväntningssamhället och hur vi styrs av våra förväntningar på nästa stora grej. När jag nu i höst fick chansen att intervjua honom igen för Internetworlds räkning ville jag även lyfta frågan om hur "känslan av att allt går snabbare och snabbare" stämmer överens med verkligheten. Läs hela artikeln i förra numret av Internetworld, eller på Internetworld.se. Här kommer ett utdrag från slutet av texten:
"Utvecklingskurvan pekar uppåt och
många upplever att allt går snabbare och snabbare. Men är det så på
riktigt eller något man bara säger? Enligt Micael Dahlén finns det ett
problem med att sätta in nya fenomen i gamla ramar. Just nu känns det
som att utvecklingen sker jättesnabbt, men i framtiden kommer det vara
en naturlig del av en människas liv. Han jämför det med att åka tåg.
När vi är ombord upplever vi inte hastigheten på samma sätt som när vi
står bredvid och ser tåget åka förbi.
Måste alla med på tåget?
– Rent evolutionsbiologiskt är vi
programmerade att hoppa på tåget. Det finns ingen ände på det, vi
kommer bara att vänja oss vid en ny syn på oss själva. Vi ägnar
betydligt mer kraft åt att titta på imorgon än igår. De som tittar mer
bakåt är till exempel oftare förkylda, mer depressionsbenägna och gör
sämre ifrån sig karriärmässigt.– Evolutionen har fört fram dem som
ser nya möjligheter till de starkaste. Det är fascinerande att se alla
hinder som vi människor har övervunnit på resan hit. Vi spöar ju
kackerlackor, trots att de överlever kärnvapenkrig. Jag är övertygad om
att alla problem kan och kommer att kunna lösas av oss, säger Micael
Dahlén."
1 kommentar
Jag hoppas att den här boken är bättre än hans förra för den var allt annat än Outside the box – möjligtvis jämfört med en avhandling men knappast med en någorlunda amerikansk pop-vetenskaplig lunta. Bra sömnpiller iofs.
Nu har jag ju inte läst den nya, men ska med glädje hugga i den. Kan dock inte låta bli att (kanske lite bittert) ifrågasätta vikten av att hela tiden vilja det nya. Möjligtvis är man mindre förkyld (har själv inte varit sjuk sedan 1987) men det finns ett grundläggande problem i denna strävan. Det är att du oftast kommer att ha fel. Antingen, fundamentalt, dvs du gissade helt fel. Eller timingmässigt, du var inte uthållig nog att skörda delvis av din egen och andras sådd.
Kanske är de bakåtsträvande deprimerade. Men jag kan inte låta bli att tänka att om jag fortsatt mitt sommarjobb på Volvo PV 1987 (magiskt årtal uppenbarligen) och hoppat av gymnasiet, skitit i studielån och treårigt inkomstbortfall, köpt en lya i Majorna (i Göteborg om ingen nu vet vad det ligger), snart dragit in en månadslön på 20 000 som idag hade varit 30. Placerat en tusing i månaden i en allemansfond, växlat upp till ett radhus, en villa – och när bolaget jag jobbar på skiter i att blicka framåt spelar det ändå ingen roll för då kräver hela svenska folket att staten och regeringen ska ta sitt ansvar och badda såren så att jag inte far illa. Kanske hade jag då varit i nivå med en exit av en medellyckad startup som får en artikel under Näringsliv i DI. Utan stjärnor. Men utan oro. Deppig, kanske det. Förkyld, ok. Men varje dag med käk på bordet.
Ursäkta novellen. Ska gå in och beställa boken. Heja rockstjärnan.