Jag kollar Stjärnorna på slottet avsnitt tre där Jonas Gardell känner sig kränkt över att tvingas spela fiol. Något han enligt egen uppgift "inte är bra på", vilket han med bestämdhet hävdar är kränkande att utföra. Det är befriande att alla i programmet verkligen lever upp till myten om sig själva. När det gäller Gardells till synes överdrivna reaktion på att behöva sitta sig igenom en lektion stråkinstrument så känner jag igen hans ängslan, integritetsivran och drama queen-utspel från mig själv. Jag vill helst bara göra det jag vet att jag i alla fall har en tillstymmelse till möjlighet att lyckas med. Det är jobbigt att kasta sig ut och tvingas till förnedring, hur mild och bortskämtbar den än må vara. Feghet, prestige, integritet, high maintenance eller stiff – kärt barn har många namn. Men boven i mitt drama kallas kontroll (som om det skulle vara en nyhet för någon av Kajens regelbundna läsare).
Stjärnan på bloggen
- Inläggsdatum 4 januari, 2009
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
2 kommentarer
Ja, vad var grejen? Jonas, sicken drama queen. Han hade dock rätt i sak.
Jag tänker på skolan. När man tvingats upp och snacka om något inför klassen utan att varit förberedd, ingen väg ut. Dödsångest.
J