Allt genast, inom tio år

Johanna Ögren är klok, snabb och platsar på både uppstickarlistor och mediemaktsrankingar. Hon är en fin vän också. Nu har hon inlett en bloggstafett initierad av Media Mötesplats Malmö. På Bokhora.se skriver hon om framtiden för bokbranschen och ställer sig frågan vad som händer när all musik och alla böcker som någonsin producerats får plats på ett usb-minne. Något som kommer att vara verklighet inom tio år.

"Vi har haft en omröstning
där endast 12% av våra läsare satte någon som helst tilltro till den
digitala bokens framtid. Jag var en av de med tilltro. För hur mycket
jag än älskar den fysiska boken – dofter, färger, att bläddra i ett
tummat och älskat exemplar – så tror jag att den digitala boken kommer
att slå igenom. Ganska snart och ganska stort.
Vad kan man inte göra med formatet? Författaren Isobel Hadley-Kamptz sa en gång att hon älskar internet för att hon inte vet var hennes egen hjärna slutar och andras börjar."

Stick över till Bokhora och läs hela inlägget.

Jag tror, precis som i fallet med papperstidningar eller vinylskivor, att det alltid kommer att finnas plats för nostalgiska formatanhängare, men att den stora breda massan inte alls är så känslig som många tror när det gäller att byta plattformar eller teknik för sin kultur- och mediekonsumtion. Det handlar bara om att en eller flera funktioner blir tillräckligt övertygande så att the tipping point uppnås. Jag tänker på hur snabbt det gick att få över en miljon svenskar att börja använda Facebook, från att tidigare ha varit mer eller mindre sociala i massor av olika kanaler.

Facebook är på riktigt och handlar om ens riktiga vänner och kontakter. Det känns närmare användarna än många andra tjänster. Samma typ av "revolutionerande tjänst" kommer att krävas för att på allvar sätta digitalbokståget i rullning. Kindle tillsammans med en outstanding tjänst eller funktion tror jag skulle kunna lyckas. Men vi är inte där än, kanske om ett till två år. Här i San Francisco ser jag människor med en Kindle i handen nästan varje gång jag åker tåg eller buss. Jag tror dock inte att det är den senaste versionen som blir genombrottsmodellen.

Förra året skrev jag en artikel om fildelning till tidningen Fokus och kom även in på bokbranschens kommande utveckling. Jag intervjuade bland annat Martin Thörnqvist från The Swedish Model som tyckte att förlagen har en gyllene chans att undvika samma misstag som musikbranschen gjort.

"Boken kommer med all säkerhet finnas kvar även när e-pappret slår
igenom, men det finns en jättemöjlighet att vara först och göra det som
musikbranschen inte gjorde, att utveckla tjänsterna själv innan någon
snubbe i ett garage gör det, säger Martin Thörnqvist." Läs mer.

Relaterat:
Min bransch i framtiden (mitt besök på Google)
Någon måste betala – men det kanske inte alltid är musikkonsumenten

Uppdaterat, andra som skriver utifrån Johannas inlägg:
There and back again (Josefin) – e-bokmaratonstafettbloggeri
Daniel Åberg – Vad händer efter allt?

4 kommentarer

When all Music, Documents, Videos, Podcasts and radio can fit on a USB, isn’t it more likely that it will reside somewhere in the network, and accessed instantly anywhere through a fast and global Mobile Broadband network. In the future, the information will constantly change, so people will not accept information that isn’t up to date.

Rent praktiskt skulle det ju kunna vara hugget som stucket ifall sakerna låg på ett nätverk eller i ett personligt usb-minne. Skillnaden är väl att en nätverkslösning låter som ett alternativ där leverantören låter kunder ta del av utbudet genom avgift eller reklam, och usb-varianten som motsvarigheten till dagens Pirate Bay.

Alltså, usb-liknelsen gör man väl bara för att visa hur tekniken gått framåt. Att allt mer får plats på allt mindre ytor. Jag tänker mig inte att man springer runt med statisk information på minnesstickor liksom. Det trodde jag var underförstått.
Vet inte varför du skriver på engelska mikke. Finns säkert en fin förklaring. 🙂