Jag läste nedanstående sjuka citat i den här artikeln hos Svd. Jag undrar hur det ser ut i
verkligheten på City åklagarkammare. Kommer Rolf Hillegrens kollegor in och bara "Inte så smart
sagt Roffe. Kanske skulle du ta och dämpa kvinnoföraktet lite när du snackar med pressen". Eller är det bara typ ingen som bryr sig?
"När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter.
Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger
att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det
oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en
ordningsförseelse."
Jag tänker att det måste krävas ett enormt stort mått av distans och brist på inlevelseförmåga för att kunna teoretisera kring våldtäkter på det sätt som Hillegren gör. Att det kan förekomma en överdriven stigmatisering kring våldtäkter i allmänhet i vårt samhälle, som ibland förlamar offret och hänvisar henne eller honom till förväntade reaktioner från omgivningen som till exempel passivitet och skuldkänslor, är en annan sak. Hillegren säger att relationen mellan offer och förövare är det som avgör graden av brott, inte den faktiska handlingen. Han menar att grundnivån av kärlek och tillit gör brottet mindre, inte större, vilket man ju annars kunde tycka.
Isobel Hadley-Kamptz skriver också.
Även Heidi's News.
Och glöm för all del inte att normen för den klassiska våldtäkten placerar andra i skugga. Linus skriver om det.
27 kommentarer
Och att överhuvudtaget tänka på våldtäkter som mer eller mindre SCHYSSTA. Jag mår illa och blir våldsamt inställd samtidigt.
Det är fan läskigt när en kammaråklagare öppet stoltserar med sådana här åsikter. Om han har något samvete alls så borde han avgå omgående.
Jag skrev mail til city åklagarekammare och frågade om hur jag ska kunna ha förtroende för denne åklagare. Han är ju faktiskt anställd av allmänna medel, vi betalar hans lön. Vi måste ju kunna ifrågasätta honom.
Vill även uppmana andra att skriva mail eller ringa
Finns det några andra typer av våldtäkter än ruggiga? Man mår illa när man läser sånt här.
Jag tycker faktiskt det är ruggigare med våldtäkter där kvinnan slås ner av en okänd man på en mörk bakgata än två sambos som ligger i en säng och där killen sätter igång utan att fråga ordentligt först.
Man kan jämföra företelserna med mordförsök respektivte ringa misshandel.
Vissa står i tidningen och pratar massa strunt
i finaste partajkostymen
Men dom som menar på att det är fel att knulla runt
ska bara ta det jävligt lugnt och tänka på volymen
Speedy Gonzales, Speedy Gonzales,
Du pumpar väl på. du pumpar väl på?
Så om man tjatar sig till sex så ska man in två år i finkan? Gäller det även kvinnor?
jerka: Naturligtvis gäller det inte kvinnor. Alla de här debattörerna och bloggarna utgår från att män fortfarande har en plikt att hålla upp dörren för alla damer – bokstavligt och bildligt, i karriären till exempel – och se åt sidan när tio tjejer trallar att ”han är sämre för han har snopp, runka-bulle, runka-bulle, haha…”
Fredrik, bra bloggpost. Jag blev faktiskt mörkrädd. När jag, och andra, diskuterar de här frågorna brukar det snarare vara ”2 år? bara? wtf lever vi i för samhälle”. Inte tvärtom.
”Hillegren säger att relationen mellan offer och förövare är det som avgör graden av brott, inte den faktiska handlingen.”
Så resonerar de allra flesta åklagare, speciellt när offer respektive gärningsman är ”idrotts”män i olika lag så åtalas det i princip aldrig för misshandel även i fall som är totalt uppenbara: vid avblåsning och med träklubbor som tillhygge, allt dokumenterat på video.
Om jag däremot dunkar ner domaren i rättssalen med en crosschecking när jag häktas kommer jag allt få skaka galler. Situation och relation spelar all roll i rättsväsendet för hur likvärdiga handlingar bedöms, och det gäller inte bara denna åklagare.
Hillegren har rätt, anser jag!
Det finns grader i helvetet!
Alla våldtäkter ÄR inte lika(hemska)!
Det finns våldtäkter som gör att offret inte längre vågar lämna sin bostad, MEN det finns likväl våldtäkter som inte påverkar offret nämnvärt, som man glömmer efter ett par månader!
Vad är det för hemskt med att påpeka det?
Bison, det kanske förvånar dig men åtal för våldtäkt sörustättr inte genomförd penetration, inte nes kroppskontakt – för några år sedan åtalades en man i Malmö för att ha styckit in sitt organ i munnen på en halvsovande kvinna som satt i trappan på ett dansställe; hennes mun var öppen eftersom hon snarkade. Det varade mindre än tio sekunder och han ”pumpade” egentligen aldrig hennes mun, men det höll i alla fall för åtal – lagen är sådan (jag minns inte om han fälldes).
Det är inte heller *mängden av våld* eller skrämsel som avgör, utan det handlar just om att det går att urskilja och påvisa ett mentalt lvergrepp med sexuella medel, och ett sådant påvisande måste göras med någon slags objektiv mening. Sadomasochistiskt sex kan ju också inefatta våld och skrämmande handlingar för båda parterna, men ske enligt lagen inte ses som våldtäkt. Så när Hillegren uttrycker sig så här är han vissrligen rätt klumpig i sitt sätt att uttrycka sig, men han pekar på ett problem med våldtäktslagstiftningen som sådan (och som han inte har en chans att ändra på). Det vore skönt om en del av bloiggdrevet kunde fatta det. och jämföra med hur våldtäktsrättegångar faktiskt ser ut.
Jaha så våldtäkter som kanske istället gör offret rädd för att gå HEM till sin bostad är mer okej då eller?
Självklart är det problematiskt när det gäller våldtäktsmål där ord står mot ord, och självklart är det viktigt med rättssäkerhet för de som kanske står potentiellt oskyldigt anklagade för våldtäkt . Fabulerade anmälningar är det dock ingen som tagit upp i tråden hittills, så jag utgår från att det inte är det vi pratar om. Ni som vill stötta Hillegren gör det med argumentet ”det ÄR skillnad på våldtäkt och våldtäkt”. Det är fan inte klokt.
Oavsett relation mellan offer och gärningsman så måste man väl ändå inse att när offret lyckats ta sig så långt som att göra en anmälan (vilket måste vara en OÄNDLIGT mycket jobbigare process om gärningsmannen är någon man har en relation till) och kanske till och med vittnat mot sagda gärningsman, då är man väl fan ganska långt från en händelse som ”inte påverkat offret nämnvärt och som man glömmer efter ett par månader”.
Man gör inte en våldtäktsanmälan för att man tycker att det är kul, utan för att man utsatts för något kränkande som man mår dåligt av. I det sammanhanget hör olika grader av ”schysst” inte hemma nånstans.
”Det varade mindre än tio sekunder och han ”pumpade” egentligen aldrig hennes mun, men det höll i alla fall för åtal – lagen är sådan (jag minns inte om han fälldes).”
Hoppas han fälldes. Solklart fall.
Fredrik: ja, jag håller med om att fallet i Malmö var grísigt, men man måste kunna diskutera hur sådana gränsfall (mer eller mindre) klarar sig i domstol och vad straffvärdet och uppsåtet är i ett enskilt fall utan att själv ses som ett svin som försvarar alla våldtäkter. Och i ett bloggdrev som det här så hänger smockan i luften mot alla som försöker föra en sådan diskussion, eftersom en del av debatten lutar mot att ”allt som någon /kvinna/ kan kalla våldtäkt SKA också kallas våldtäkt inför domstol och leda till åratal i fängelse”
Eh, så ser inte lagen ut någonstans. Och det vore väldigt rättsosäkert om den gjorde det.
Magnus: på vilket sätt är exemplet med den sovande kvinnan i trappan ett ”gränsfall”?
Josefin: därför att det inte riktigt levde upp till vad många skulle kalla för penetration, och därför att kvinnan visserligen halvsov men inte var ”försatt i hjälplöst tillstånd” (ur lagtexten) som de orden brukar tolkas inför rätta. Jag undanber mig atg diskutera det där fallet närmare eftersom ingen av oss var där, men poängen är att gränsfall finns i sexualbrott – som i de flesta andra slsgs brott men kanske tydligare eftersom sexuellt våld inte är typisk smoking gun-kriminalitet,
Och en domstol kan inte hantera den gränsen bara genom att mena på att nu dömer vi till kvinnans fördel för att vara hyggliga, för att hon mår dåligt och för att hon har så många supporters här.
Så du tar först upp exempel med kvinnan på trappan för att sedan säga att du inte vill diskutera exemplet?
Alltså, jag tycker mig ana vad det är du vill säga, men du kan ju inte argumentara på det där sättet. Det känns ju helt knas.
Magnus: men var det inte du själv som påpekade att ”åtal för våldtäkt inte förutsätter genomförd penetration”?
Självklart finns det svårbedömda fall även bland sexualbrotten. Tyckte bara det var intressant att du tyckte att ett exempel där en man trycker in sitt könsorgan i en sovande kvinnas mun (hjälplös eller ej hade hon ju ingen möjlighet att ens säga nej – men man får väl tolka hennes anmälan som att det inte var särskilt önskat) var ett sådant ”gränsfall”.
Det känns lite som att du tycker att det kanske inte är våldtäkt bara för att gärningsmannen inte tänkte sig att våldta nån eller ser sig själv som ”en som våldtar”. Lite samma retorik som när barn mobbar någon och vid upptäckt förklarar sig med ”det var ju bara på skoj, vi tänkte inte att han skulle bli ledsen”. Tycker att du, om du inte redan har gjort det, ska läsa vad Julia Skott har att säga i ämnet: http://juliaskott.wordpress.com/2009/08/16/valdtaktsradsla/.
Hur kommer det sig att alla grottmänniskor som är indignerade över Hillegrens uttalande alla har det gemensamt att de inte kan läsa innantill?
Jag förstår inte att så många har så svårt att förstå att alla sexövergrepp inte bör kallas våldtäkt.
Fallet i Malmö som diskuteras här är inte i klassisk juridisk mening en våldtäkt, därför att det saknas våld eller hot om våld. Däremot är det ett tämligen klassiskt fall av grovt sexuellt utnyttjande – också det ett brott som leder till fängelse.
Icke-jurister verkar ofta ha svårt att förstå juridikens behov av att gradera obehagligheter – men det beror helt enkelt på att man för att kunna behandla lika fall lika också måste kunna behandla olika fall olika. Det krävs vissa nyanser för att åstadkomma något som liknar rättvisa.
Och det borde väl vara för alla uppenbart att alla fall av sexuella övergrepp inte är lika allvarliga, även om de alla är förkastliga.
Jurister blir också upprörda när vi läser om våldtäkter, men vi måste kunna hantera frågorna på ett professionellt sätt ändå. Och här kan man med visst fog kritisera den nu aktuelle åklagaren – han diskuterar inte de här frågorna på ett så professionellt sätt som han borde kunna. Men ingen har, vad jag kunnat se, påstått att den här åklagaren inte sköter sitt jobb på ett bra sätt.
Lffe, jag håller med – solklart formulerat – men jag förmodar – efter att ha följt den hä debatten några år och läst många bloggar om Hillegårdstoryn de seanste två dygnen – att många tänker så här:
-Hillegård är bara toppen på ett isberg. Dessutom verkar han ju ha något att göra med HD.
-Om han inte tar våldtäkt på allvar, hur skulle de då kunna ta några sexbrott på allvar? (notera glidningen fr¨ån Hilegårds sexism till alla domstolsjuristers arbete)
-Det är därför det inte döms för fler våldtäkter (exemplifiera med de allra mest hårresande fallen där den åtalade blivit frikänd eller dömyts till ett kortare fängelsestraff)
-Det behövs en odentlig utrensing så att folk börjar respektera våldtäkter.
och så vidare. Klassisk syndabockslogik, som dessutom tar för givet att den som stämmer för sexbrot alltid har blivit attackerad. Men eftersom ämnet är så infekterat så fungerar det.
Och 80% av alla våldtäkter begås av någon som känner offret. Det han säger är alltså att 80% av alla våldtäkter egentligen är ganska okej..
Om man nu vill vara riktigt snäll mot Hillegren; varför man nu skulle vilja vara det, men låt mig leka djävulens advokat ett ögonblick, så måste man väl ändå säga att han uttryckt sig på ett uppenbart olämpligt sätt?
Att flera kommentatorer sedan försvarar detta klavertramp med utsagor i stil med ”fast han menade faktiskt inte så”, eller ”detta är egentligen inte upprörande om man är insatt”, är väl ändå irrelevant?
Som kammaråklagare ska man kunna uttrycka sig på ett vettigt sätt, särskilt när man talar med pressen. Hade jag varit Hillegrens chef, hade jag definitivt kallat till ett allvarligt möte bums, samt börjat författa min egen ursäkt till allmänheten.
Nä du Bison… Du, liksom många andra, misstolkar Hillegren! Jan Guillou har framfört samma tankegång. Låt mig parafrasera Hillgren och Guillou på följande sätt:
En man är sugen, och föreslår sex med sin hustru. Hon säger att hon inte har lust. Mannen tjatar. Hon säger; ”Nej, jag har egentligen inte lust”. ”Jo men snälla, kom igen nu…” Hon säger ”Ja okej, då, men jag har faktiskt inte lust.” Han kör på, men hon ligger passiv. (OBS! Detta har hänt i mängder av äktenskap och andra förhållanden, i alla kulturer i alla tider. Det kan förresten vara tvärt om också, att kvinnan tjatar till sig sex med sin man). Nästa morgon går hustrun till polisen och säger: ”Min man hade sex med mig igår fast jag egentligen inte ville. Han övertalade, ja mer eller mindre tvingade mig till sex, mot min vilja. Han har våldtagit mig.”
–> Bör då mannen få två års fängelse för våldtäkt?! Kan du verkligen jämställa denna handling med en alkoholpåverkad galning som överfaller en ensam flicka i skogen och med kniv tvingar sig till samlag?
Du och flera av kommentatorerna säger ju här att det inte finns olika grader av våldtäkt! Fattar du/ni inte hur förnedrande det är för den överfallna och våldtagna flickan i skogen om en hustru som blivit övertalad till sex påstår att hennes våldtäkt var lika fruktansvärd… Detta om något är sinnessjukt…
Det är ju detta Hillegren och Guillou försökte säga. Ungefär.
Det är ju också ett möjligt scenario att en kvinna under alkoholpåverkan faktiskt villigt har sex med en okänd man hon träffat på krogen, för att morgonen därefter komma till sans och ångra sig. Hon kan då gå till polisen och hävda att hon hade sex mot sin vilja, utan några bevis för fysiskt våld, med endast sin egen trovärdighet som grund, och därmed få mannen fälld (om han förefaller mindre trovärdig i rätten). Han skulle inte kunna ha något bevis för att hon faktiskt själv var med på det. Liknande scenarier har hänt flera män, och Hillegren + Guillou m.fl. vill inte ha en situation då rättssäkerheten vilar på en ångrande kvinnas trovärdighet som vägs mot en i sammanhanget något mindre trovärdig man som inte fått ligga på länge.
Kan du inte över huvud taget se en poäng i resonemanget?
undrar Johan
Hillegren får mig att rysa av obehag…
Détails sur Rik8042 courroie 26 8×1 0x1 0 – équivalent à 7125