Drifting by

Jag tjejlyssnar på Disappear och har lite kemisk depp. Samtidigt känns det varmt där inne eftersom massa fina människor var på kajen igår. Alla fick inte plats, men jag tar dem i omgångar. Synd att jag inte kan göra samma sak med känslorna, jag är en sån sucker för de små asen. Och när de dyker upp är jag så ovan och så glad att de finns att jag liksom måste slösa med dem. Och allt blir skit. Och jag kryper tillbaka under stenen jag vågat mig ut ifrån ännu en gång. Att jag aldrig lär mig. Men jag ville ju inte lära mig. Jag ville bara få bryta mönstret. En sista gång, en första gång. Ett försök.