Imorse medverkade jag på ett frukostseminarium som Gullers Grupp arrangerade. Byrån kör Almedalstema den här veckan och varje morgon har de genomfört seminarier med fokus på den allt större politikerveckan i Visby.
1968 bestod Almedalsveckan av att Olof Palme talade från ett lastbilsflak. År 2011 hade Almedalsveckan 14 000 besökare, 1476 evenemang, 767 arrangörer och 560 ackrediterade journalister.
På ett sätt kanske det låter tidigt att prata om Almedalen i februari, men på ett annat sätt är det sent. Den som är ute efter att boka boende eller attraktiva seminarielokaler till sommarens vecka är antagligen extremt sent ute. Diskussionerna i panelen idag var inriktade på framtiden för Almedalen, sociala mediers roll under veckan och vilken betydelse politikernas och mediernas närvaro har för arrangemanget som varumärke.
När det gäller sociala mediers roll för deltagarna under Almedalsveckan tror jag på fortsatt fokus på rollen som igångsättare och verktyg för fysiska möten på plats, men givetvis också en brygga mellan de som är i Visby och de som finns på fastlandet. Det finns också en stor nytta med sociala medier både före och efter almedalsveckan, dels som sätt att knyta band med människor inför fysiska möten på plats, men också som verktyg för att dokumentera det som händer under veckan och kunna återvända till det i efterhand. Antalet livesända seminarier har ökat markant de senaste åren men det är inte bara livesändningarna i sig som är intressanta. Själva inspelningen fungerar även långt efter att själva seminariet tagit slut, på sajter och intranät. Samtidigt hoppas jag på att man blir ännu bättre på att fånga in röster och reaktioner från grupper som inte är på plats i Visby. Jag upplever ungefär samma fenomen som på Sweden Social Web Camp, det vill säga att väl på plats skapas en lokal bubbla som gör att omvärlden och ”folket på hemmaplan” blir något avlägset och mötena ansikte mot ansikte betydligt viktigare. Samtidigt hänger Almedalsveckans legitimitet delvis på förankringen hemåt, oavsett om den sker genom mediebevakning, utspel eller tusentals uppdateringar i sociala medier.
När det gäller vilka frågor som vi i panelen trodde skulle bli heta under årets vecka var privatiseringen av vårdsektorn något som flera nämnde. Själv önsketänkte jag lite och skulle gärna se en ökad debatt kring internetlagar, övervakning och integritetsfrågorna. SOPA, PIPA och dess släktingar får effekt även i Sverige. Samtidigt håller domännamnssystemet på att politiseras i allt högre grad, framförallt genom de nya toppdomänerna. Vi står inför väldigt stora förändringar i närtid när det gäller riskerna för att internet total-kommersialiseras, och vi måste diskutera om vi tycker det är en bra utveckling. Kanske är Almedalen den plats där tillräckligt många aktörer, både politiska, privata och offentliga, samlas för att kunna få en diskussion över gränserna.
Med i panelen var förutom jag själv, Olof Pettersson, tidigare forskningsledare på SNS och nu på Gullers Grupp, Ida Thulin, chef på Liberala Nyhetsbyrån och med i redaktionen för Makthavare.se samt Hanna Hallin, chef för Tankesmedjan Sektor 3. Kent Björkqvist från Gullers Grupp var moderator.
Min plan är att återigen besöka Almedalen i sommar och göra uppdrag som moderator, föreläsare och journalist. Hör gärna av dig om du ser ett behov av mina tjänster i någon form.
Själv minns jag med glädje när jag skrev inlägget Almedalen 2010 – en lista:
”Ett Roskilde för det politiska Sverige. En rosérevansch för högstadienördarna. En surrande debattkupa som producerar honung till mediespalterna.”