Jag känner många entreprenörer. Jag känner också personer som är bra på förändringsarbete och att skapa uppmärksamhet kring sina projekt och tankar. Många av de här personerna är bra på att kommersialisera sina idéer, att förstå vad de är bra på eller kan skapa, som andra kan tänkas betala för. De är också bra på skrida till verket, att inte bara prata eller drömma utan också göra.
I helgen träffade jag flera av de här personerna, bland annat inom ramen för konferensen SSMX men också i mitt privata umgänge. Som alltid diskuterade vi olika aspekter av hur utvecklingen på nätet ser ut, vilka aktuella projekt eller uppdrag som vi jobbar med och hur vi ser på framtiden, plus hundra andra saker som inte känns relevant för det här inlägget. Jag pratade lite om det oväntade gensvaret kring Blogg100 och vad det innebär att över 550 svenska bloggare hoppar på en utmaning jag skapat.
Det som slog mig under helgens diskussioner är hur mina drivkrafter fungerar. Jag är bra på att skapa uppmärksamhet kring min egen person, att bygga (det luddiga begreppet) personligt varumärke och att agera utifrån rollen som expert eller analytiker. Jag har också en hyfsat pedagogisk talang som jag försöker använda i mina föreläsningar och workshops. Dock ligger inte mitt fokus på den kommersiella kraften i det jag skapar. Att kapitalisera mina projekt hamnar inte högst upp på prioriteringslistan, även om det många gånger finns stor potential i att göra just det.
Jag driver medvetet en blogg utan intäkter (vare sig genom reklambanners eller sponsorer). Jag samproducerar en podcast med regelbundna analyser och kommentarer kring nätet, också det utan samarbetspartners eller finansiellt stöd. Samtidigt får jag betalt av mina uppdragsgivare för att göra nästan samma sak, fast i rollen som journalist, krönikör, föreläsare eller moderator. Det sker på andra aktörers plattformar, på andra kommersiella arenor men med min egna plattformar som någon slags kvalitetsmärkning tänker jag mig.
När jag under SSMX deltog i en session arrangerad av Marianne Olsson med tema ”konsultrollen” slog det mig att jag i mitt bolag har en väldigt duktig kommunikationschef men en ganska svag affärschef. Ekonomichefen gör sitt jobb, men är kanske inte supertaggad, och både it-chefen och HR-chefen jobbar på riktigt bra. Kommunikationschefen i mig har jobbat hårt på att synas och kommunicera vem jag är och vad jag står för, men affärschefen har inte brytt sig lika mycket om att ”casha in” på det genomslag som kommunikationschefen gett utrymme för. Snarare har lönechecken bestått av uppmärksamhet snarare än kronor, vilket naturligtvis inte behöver vara något dåligt.
Jag känner alltså inte att det här måste vara ett problem, men jag tycker att insikten är intressant och jag tänker att det kan vara lättare agera och fungera som egenföretagare om en försöker se de olika ”chefsrollerna” inom sig själv och analysera hur de fungerar ihop. Jag hoppas att jag genom att dela de här tankarna med dig som läser kan få höra hur du ser på det du själv gör, oavsett om du driver företag eller är anställd. Vem är din affärschef? Vilken av dina inre chefer skriker högst? Kanske är det dags att rekrytera?
6 kommentarer
Jag återkommer oftare och oftare till hur mycket viktigare det är att se sina svagheter än sina styrkor. Det är först då man kan utvecklas, samt definiera vilken typ av personer man ska jobba tillsammans med. Är det något jag insett under mina arbetsamma år, så är det verkligen det. Man blir aldrig bättre än sin största svaghet, som det brukar heta. Vilket såklart kan vägas upp att bli bättre på denna, eller att hitta personer som kompletterar med detta.
Vilken fantastisk möjlighet du har att lära dig något nytt framöver! Kör hårt 🙂
Tack för de orden Anton. Håller med om att det är viktigt att se sina svagheter och agera för att de inte ska hindra en i utvecklingen. Sen kanske en inte måste vara lika transparent med dem som jag är i det här inlägget i och för sig. Tiden lär väl visa om det lönar sig. 🙂
Helt uppenbart måste jag lära mig att använda färre kommatecken. Herregud alltså!!
,,,,,,,
Så där ja! Väl skrivet.
Jag vet en kille som satt bredvid dig på Marianne Olssons session, han är ur en viss aspekt precis tvärt om från dig: stark affärschef men just nu jäkligt svag PR-chef. Kanske om vi tar och adopterar ett barn tillsammans så kan vi producera vi den perfekta hybridchefen?
Intressant inlägg! Det är onekligen många roller att tänka på som egenföretagare… I mitt fall är det nog dags för VDn att kliva in och medla mellan cheferna tror jag… Haha
[…] i vintras skrev jag om att se sitt egenföretagande i olika roller, att till exempel analysera hur bra företagets […]