Så ser det svenska twittrandet ut 2013

Idag presenterade Hampus Brynolf från Intellecta de färska sifforna för Twittercensus, den årliga undersökningen över det svenska twittrandet. Du kan själv söka fram olika twitterkonton och deras relation till varandra på Twittercensus.se.

Slutsatser från Twittercensus 2013

• 6 171 929 twitterkonton analyserades för att göra undersökningen
• Det finns 475 474 svenska Twitterkonton
• Av dessa är 219 732 aktiva (har twittrat minst en gång de senaste 30 dagarna)
• 79 516 twitterkonton snittar på minst ett twitterinlägg om dagen (36 procent ökning jämfört med förra året)
• 228 330 335 tweets har skrivit under året (110 152 360 var samma siffra för 2012)
• Norge och Sverige twittrar ungefär lika mycket per capita. Finland är sämre på att twittra enligt tidigare statistik (som jag skrivit om här).
• Antalet nyregistreringar per månad har stabiliserat sig men är fortfarande på en högre nivå än när Twitter boomade 2009.
• Det är ungefär lika många män som kvinnor som twittrar.
• Det sker en breddning i vilka som använder twitter. Det är inte bara media och politiker längre.
• Mer än 40 procent av svenska twittrarna uppdaterar twitter via sin iphone (Android ungefär 12 procent). Bara 20 procent gör det via den vanliga webbläsaren på datorn. Det skiljer sig rejält mot både Finland och Danmark där det mobila twittrandet är mycket lägre.
• Den vanligaste tiden på dygnet att twittra är 21-22 på kvällen.
• Hampus Brynolf tror att det är sista gången som undersökningen Twittercensus görs på grund av att Twitter inför begränsningar i antalet anrop mot deras API.

– Stänger vi in oss och ser bara saker som bekräftar vår egen världsbild eller är det tvärtom? Jag är övertygad om det senare, säger Hampus Brynolf.

Han hävdar att det inte är Twitters fel att människor klustras ihop. Men för för första gången kan vi visualisera samband som alltid funnits där tidigare.

– Det är lätt att saker snurrar runt i samma områden i grafen, men avståndet mellan de personer som är längst från varandra på kartan är sällan mer än två steg. Många följer Jonas Gardell, Magnus Betnér eller Annika Lantz. De kändisarna har så extremt många föjlare över hela linjen att det i teorin är lätt att nå hela vägen, säger Hampus Brynolf.

En poäng Hampus Brynolf vill lyfta fram är just de starka klusterbildningarna och att det ibland är långt mellan de olika delarna.

– Det måste få som konsekvens att vi slutar prata om Twitter som en kanal. Det jag ser och det en annan ser är inte samma sak. Innehållet kan vara fundamentalt annorlunda. Lika lite som vi kan prata om internet som en kanal kan vi prata om Twitter som det, säger Hampus Brynolf.

Så gjordes undersökningen
På Twitter är det inte helt enkelt att ta reda på om en twittrare är svensk utifrån informationen som finns på Twitter. Twittercensus utgår därför från en språkanalys av twitterinläggen. Kartläggningen görs genom att utifrån ett twitterkonto analysera dels vilket språk inläggen skrivs på men också vilka som följer kontot och som kontot följer. På så sätt kartläggs den svenska twittervärlden utifrån en ”ringar på vattnet”-effekt där data samlas in.

– Det finns ingen metod för att säga vad svenskt är. Den här metoden har brister och man skulle kunna fånga fler människor genom att lägga till flera metoder, men då börjar man fånga konton som man kanske inte vill fånga. Dessutom har vi satt en metod som vi nu gör varje år, då får man ett bra resultat över tid, säger Hampus Brynolf.

När det gäller könsfördelning går det inte att få fram helt exakta resultat, men twitteranvändares namn samkörs med SCB:s lista över vanligaste svenska namn för att avgöra kön. En del konton har dock inte ett personnamn i beskrivningen.

En svensk twittrare:

• Skriver på svenska

De som exkluderas har:

• Aldrig skrivit en tweet
• Skyddad identitet
• Följer ingen eller följs av ingen