@sweden-kontot utsatt för press från Wikileaks

Under veckan som gått har David Heibrandt varit ansvarig för det internationellt uppmärksammade @sweden-kontot på Twitter (kallat Curators of Sweden). Under veckan har David flera gånger fått riktade tweets till @sweden-kontot som har med Julian Assange och Wikileaks att göra, från anhängare till organisationen.

– Från det jag startade på kontot har det varit konstanta påstötningar från Assanges fanboys. I onsdags hade jag druckit några öl och sett AIK förlora så jag var på rätt dåligt humör och kallade några av dem för ”mad tin foil hatters” vilket släppte lös en första mindre skitstorm.

Under söndagkvällen ville David Heibrandt arrangera en avslutande frågestund för de som följer @sweden-kontot, innan det var dags att lämna över till nästa person som ska ansvara för kontot.

– För att slippa deras tjat så la jag till ”Anyone mentioning Assange will be blocked” i den tweeten. Någon av dessa halvparanoida Wikileaks-fans tolkade detta som att Sverige var emot yttrandefrihet, såklart, och pingade in Wikileaks-kontot. Eftersom jag inte orkar med dem så blockade jag dem offentligt.

Vad hände då?

– Först blev det en jävla anstormning av folk med Guy Fawkes-avatarer. Jag blockade säkert hundra av dem och hånade ett tiotal innan jag tröttnade. På Twitter skrevs det från Wikileaks-kontot att de hittat ”intressant information” om @sweden.

– Sen googlade de fram min LinkedIn-profil och ”avslöjade” att Sweden drivs av en ”PR military who has worked for Centerpartiet”.

När det väl dök upp uppgifter om Davids tidigare anställning började istället många andra att skämta om ”avslöjandet” (då det var helt offentliga uppgifter). Hashtaggen #swedenfacts var född. Satirsajten Bakjour summerar förtjänstfullt många av de tweets som skrevs på temat.

– De twittrade ”we have discovered some very interesting information about @sweden”. Jag började med att göra en manuell RT och lade till ”It´s a country”, vilket syftade tillbaka till en tidigare RT jag gjorde när nån frågade mig vad jag visste om Rumänien. Sen började LULZ-festen.

Hur känner du inför Wikileaks idag?

– Det fanns en tid när de gjorde ett bra jobb. Den tiden är dessvärre över. Efter att Assange-debaclet drog igång verkar det som att alla med lite känsla för vad som är rimligt har försvunnit. Kvar är ett gäng rättshaverister som beter sig som svin. Att de dessutom fått folk som Michael Moore, John Pilger och Naomi Klein att ställa sig bakom smutskastning av brottsoffer är en oerhörd besvikelse.

Vad är din känsla nu? Var det jobbigt med all kritik från Wikileaks-anhängare?

– Jag är från Katrineholm. Jag är exceptionellt hårdhudad.