Sjungande sig till söms – lyrics
Nån dag när det är maj igen
Ska jag se dig och minnas det här igen
Vet dom säger det som dör blir åter jord
Men mina blommor dör
Jag har låtit något växa alltför fort
Något som jämt förstör
Nånstans
Bor de vi tror vi glömt
Det väntar där
Sjunger sig självt till sömns
Man tror man vet
Man lever lär
Man trampar snett
Blir den man är
Nån dag när regnet tynar bort
Då minns jag dig och hur vi förstörde oss
Jag har burit på en skuld som blev för tung
Jag lade den på dig
En oförrätt som håller sig för evigt ung
Förtjänar en sån som mig
Nånstans bor de vi tror vi glömt
De ruvar där sjungande sig till sömns
Man tror man vet
Man lever lär
Man trampar snett
Blir den man är
Man tror man vet
Man lever lär
Man trampar snett
Blir den man är
Annika Norlin har skrivit den fantastiska svenska texten till Kleerup ft. Titiyo-låten Longing for lullabies. Ikväll sjöngs den i Så mycket bättre av Bo Sundström och som vanligt med Annikas texter grep den tag.
1 kommentar
[…] blir längre. Kylan isolerar, förlamar och medverkar till distansen. Den där inre kylan. Den där oförrätten som håller sig för evigt ung. Som isblock i det inre. Och den där sprickan vi ärver av någon annan. Den som inte är vår […]