Via Reblos blogg hittar jag det här inlägget om löpning av Rebecka Åhlund. Det är underhållande läsning för alla de som tröttnat på löparhajpen och de supertajta mediemänniskorna med Marathon-deltagande som vardagshobby. Själv springer jag hellre än går till gymmet. Men det säger kanske inte så mycket. Speciellt syns det inte på mig.
”Alla dessa medelålders-men-släta människor i tidningen som plötsligt barfotaspringer maraton i snöstorm och uppförsbacke. De säger att tröttheten är 80 procent psykisk. Jag hatar att utmana mig själv, det är det värsta jag vet.” Hela inlägget.
Min egen relation till träning? Ja, den har jag skrivit om tidigare.