Båda sidor måste synas (kommunchefgate)

Satsningar på sociala medier finansierat med skattepengar måste motiveras, precis som alla andra satsningar. Politiker och tjänstemän ska granskas och ifrågasättas. Det är också viktigt att syna branschens konsulter i sömmarna.

Kommunchefen Mattias Jansson kanske är en jättedålig chef. Han kanske är illa omtyckt av hela kansliet på Katrineholms kommun. Han kanske inte gör sitt jobb ordentligt. Det vet inte jag. Men vad jag vet är att lokaltidningen Katrineholms-kurirens frågor till Mattias Jansson inte är journalistik, utan något annat.

4 miljoner svenskar finns på Facebook. 4 miljoner människor. Räknar man bort barn och gamla (slarvigt uttryckt av mig! Jag tänkte på att antalet äldre användare är ganska få, även om det är den grupp som ökar mest.) så innebär det att stora delar av Sveriges vuxna befolkning tillhör ett samhälle på nätet. Väldigt många färre twittrar, men desto fler opinionsbildare, politiker och debattörer finns där.

Ovanstående fakta gör det svårt för mig att förstå hur Katrineholms-kurirens reporter resonerar. För jag vill verkligen att Mattias Jansson ska granskas. Jag vill att hans motiv och argument synas i sömmarna, och att kommunens investeringar synliggörs. Men jag vill inte att det görs av någon som redan från början bestämt hur storyn ska bli.

Den här storyn kommer att dyka upp i traditionell press, i otalet blogginlägg och webbartiklar den närmaste tiden. Snälla, ta inte ryggmärgsmässigt ställning till fördel för Mattias Jansson. Det kan finnas mycket i historien vi inte känner till. Men snälla, ifrågasätt Katrineholms-kurirens sätt att granska kommunens satsning på sociala medier.

Tack för mig.

Uppdatering 1: Joakim Jardenberg: Journalistik i demokratins och öppenhetens namn… (med mailcitat från ytterligare konversation mellan Mattias Jansson och Katrineholms-kuriren)

Uppdatering 2: Sofia Mirjamsdotter skriver bra på Same Same But Different

Svenska journalister är fortfarande livrädda för granskning. Svenska journalister är fortfarande livrädda för öppenhet. Och tydligen inte endast då det ställs krav på dem själva om öppenhet, utan otroligt nog även när personer i maktposition är öppna och använder sig av offentlighetsprincipen, en princip som alla journalister säger sig älska. Så länge den inte drabbar dem själva.

25 kommentarer

Bra synpunkter! Journalisterna uppgift är att granska makthavare. Sociala medier är inte per definition bra. Synd att journalisten verkar ha en så negativ inställning dock.

I det här fallet är det väl intressant att höra om fokuset på just Twitter som kanal. Kan tänka mig att Facebook är en bättre kanal om man vill ha en dialog med många kommuninvånare i Katrineholm, eftersom fler svenskar finns på Facebook.

Tror säkerligen att Mattias Jansson har bra svar på detta, men frågorna är värda att ställas. Hoppas att artikeln blir saklig och belyser olika perspektiv. Vore synd om det slutar i skyttegravskrig.

Mattias Jansson finns ju på Facebook också, med 1000 Katrineholmsbor som followers. Det jag är rädd för är att det just blir ett skyttegravskrig, lika mycket på grund av såna som oss, som gärna hyllar allting helt urskiljningslöst likväl som tidningens perspektiv, som bestämt sig för att dissa. Det var därför jag ville nyansera lite, och skilja på äpplen och päron.

Av inläggets författare

Okej, hade missat hans konto på Facebook. Hittade hans personliga nu, letade efter en fanpage.

Risken med att publicera frågorna är att journalisten blir ännu mera på defensiven. Det var därför jag föreslog ett personligt möte.

Hursom, ska bli intressant att läsa artikeln som publiceras imorgon.

En rättelse. Det är inte 1 000 Katrineholmsbor som är vän med honom på Facebook. När jag sökte på hemort så är det 377 av hans vänner som angett Katrineholm som hemort. Jag noterade att en och annan sociala medie-människa var vän med honom också.

Det är väl egentligen den enda relevanta frågan journalisten hade. Vem talar kommunchefen med? Är det invånarna i Katrineholm eller folk som brinner för sociala medier? Spelar det någon roll?

Bra skrivet! Jag kan känna ibland att de sociala medier som jag älskar, ibland ger vibbar av tuffa gänget i plugget. En stackars ensam reporter drar iväg några ogenomtänkta frågor och har inte plåtkoll på det där nya moderna, och så dyker det tuffa gänget upp och hånskrattar hur fel det blev.

Det är farligt, eftersom det i onödan riskerar att polarisera och stöta bort dem som mest av allt behöver inkluderas i upptäckandet av de fantastiska möjligheter de sociala medierna innebär. Se till att kommunreportern får kläm på hur bra det kan vara, slå inte på fingrarna utan uppmuntra. Var toleranta. Ungefär så.

Sjukt slarvigt uttryckt av mig. Det jag tänkte på när jag skrev det var dels att de riktigt gamla oftast inte är lika flitiga facebook-användare som övriga (även om antalet äldre användare ökar) samt att jag hade nån slags bild av ”vuxna i yrkeslivet”. Jag ska korrigera det i inlägget. Tack för att du anmärkte på det.

Av inläggets författare

Relaterade inlägg