Vem bestämmer över internet?

Från och med 12 januari blev det möjligt att ansöka om att registrera en helt egen och unik toppdomän. ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) beslutade i juni 2011 att tillåta etableringen av nya toppdomäner i stil med .stockholm eller .electrolux. Än så länge råder stor osäkerhet kring hur beslutet kommer att påverka domännamnssystemet och internet i sin helhet. Det kommer att kosta cirka 1,1 miljoner svenska kronor att ansöka om en ny unik toppdomän åt sig själv eller sitt företag eller organisation. Den höga summan är satt för att minska risken för att toppdomäner köps i ren spekulation.

Samtidigt går det redan nu att förutse nya tvister och problem som konsekvens av de nya toppdomänerna. Vad händer om till exempel Toyota inte hinner registrera .toyota utan det istället görs av en konkurrent eller en domännamnshandlare? Eller kanske mer klurigt om det finns flera städer eller platser med samma namn i olika länder eller regioner. Vem ska äga .drottninggatan? Precis som idag kommer det gissningsvis finnas ett system för att hantera tvisterna, men krockarna mellan olika domännamnsintressenter kan komma att öka. Även om priserna är höga så är spekulanterna för de riktigt attraktiva toppdomänerna många, och en andrahandsmarknad med höga summor i omlopp är lätt att föreställa sig. De nya toppdomänerna beräknas tas i drift under 2013 och vi lär få en bättre bild av vilka konsekvenser de för med sig under de närmaste åren.

ICANN har till uppgift att som icke vinstdrivande organisation koordinera alla de aktörer som har intressen i utvecklingen och driften av domännamnssystemet och Internets infrastruktur. Det är en uppgift som blivit allt svårare genom åren i takt med att både Internetpenetrationen och marknaden för domännamn utvecklats i hela världen, samtidigt som politiska särintressen blivit mer tydliga.

När internetdriften blir politik
Vem som egentligen har makten över Internet och beslutar om dess infrastruktur och teknik är en viktig men av förklarliga skäl en komplicerad fråga. ICANN bildades i USA för att främja styrandet av den globala infrastrukturen för Internet utifrån en så kallad ”multi-stakeholder model” eller mångfaldsrepresentation. Uppgifterna togs över från den amerikanska regeringen. Tanken är att internet ska styras av det globala internetsamfundet och dess intressenter, som ett alternativ till direkt politisk styrning.

Den senaste tidens utveckling har dock visat att Internetutvecklingen i högsta grad blivit politisk. När ICANN godkände skapandet av den nya toppdomänen .xxx, med syfte att samla sajter med porr- eller erotikinnehåll, meddelade Indiens regering att de kommer att blockera hela toppdomänen för landets Internetanvändare. Samtidigt har överläggningar startats mellan EU och USA:s regering om styrningen av Internet vilket helt utelämnar resten av det globala internetsamfundet. Den amerikanska staten har dessutom börjat stänga sajter med oönskat innehåll genom påtryckningar på registrarer. I Sverige minns många razzian mot den serverhall där The Pirate Bay hade sina servrar.

Konsekvensen blir att styrningen av internet har gått från att bara handla om infrastruktur till att även handla om vilket innehåll internet har. Det är då som driften av internet politiseras och den ursprungliga modellen med mångfaldsrepresentation förlorar förtroende från de deltagande aktörerna. Flera av varandra oberoende nationer, och med olika agendor, förordar istället något som liknar FN, ett politiskt samfund. .SE har påpekat att risken blir att förtroendet för det mångfaldsrepresenterade ICANN minskar och att utvecklingen av Internet drivs med inblandning av de starkaste politiska aktörerna. .SE:s policyrådgivare Staffan Jonson varnar i en debattartikel för att det inte är en hållbar modell:

Det kan inte finnas många människor som på allvar tror att ICANN kommer att vara en självständig organisation i framtiden. Med regeringarnas inblandning i ICANN:s styrning har Internetsamfundet förlorat i medbestämmande, och ICANN har politiserats med en permanentad politisk överrock, som när det passar går in och styr upp verksamheten. Det är inte en hållbar modell. Även Sveriges regering behöver tänka om sin ståndpunkt här. Vargen har alltså redan kommit, fast från ett helt annat håll än väntat.

———-
Den här texten kommer från guiden om domännamn som jag skrev åt .SE förra året. Du kan läsa hela guiden här. 

#blogg100 nr 8/100