Den gamla arbetarstaden at it’s best.
Kärlek i Norrköping
- Inläggsdatum 18 augusti, 2008
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
Jag vet varför jag vill skaffa en båt. Det handlar om att vara på väg. Precis som när SJ gjorde sin kampanj med "den inre resan" som payoff…
Jag har ju skrivit om min relation till träning, men jag insåg att jag sällan skriver om det faktiska utövandet, och dessutom sällan om de tävlingar jag deltar…
Det går i vågor. Men just nu är jag trött på att vara 200 cm lång. Trött på flygplansstolen som skär in i knäskålarna. Trött på kläder som…
Jag vill bara gråta när Michael Segerströms Bernhard dyker upp i sin första scen. Han har fortfarande inte haft sin öppningsreplik och ändå drabbas jag hårt av hans…
5 kommentarer
Ah. Fint. Den där platsen känner man ju minsann igen.
Kan vi förvänta oss mer Norrköping i bloggen framgent?
Jodå. Hittills har jag ju skrivit om mitt och Markus Krunegårds gemensamma skräckminne av det lokala bandet Empty Guns, diverse barndomsskildringar från öde moped-vägar samt musikframträdanden med musikskoleorkestrar etc.
Jag namedroppar i och för sig inte alltid vilken stad allt utspelar sig, men pratar jag barndom så brukar det handla om Norrköping. 🙂
Jaha, du är Pekinges i grunden. Spännande. Då ska jag utöka mina varannan dag-besöksranson här till en vardaglig pryl.
Hey!
Man får tacka och bocka djupt samt allra respektfulltast för att man givit och förmedlat ett sådant konsert-minne och få en sådan respons. Det var hårt, hårdare, hårdast som gällde i slutet av 80-talet och i början av 90-talet.
M.V.H / Henrik Klefbäck ”Sångare Empty Guns”
Haha, sweet!
Kommer ihåg spelningarna i aulan. Kolla även det här inlägget: http://bisonblog.blogs.com/kajen/2008/06/schools-out-for.html