Jag inte tycker om den jag var idag. Det här jobbet har gjort mig till en person jag själv aldrig skulle acceptera, och jag känner det allt starkare.…
Jag måste avprogrammera mig. Glömma bort. Krypa tillbaka in i den mentala kryptan. Du vet där jag var 2006, 2007 och 2008. Det är så svårt. Lite som…
På något sätt är det här ett inlägg som skaver. En historia som väntar på att få ett slut. Kanske blir det lättare om jag skriver om det…
Känns jättelängesen, men ändå inte. Eller hur Daniel och Johanna? Vi hamnade sedermera på Wal-Mart där jag köpte en ny dator för 298 dollar, vilket finns beskrivet här:
1 kommentar
Haha. Boredom rules!