Imorgon börjar campen om engagemanget

Är det inte Juliagruppens första seminarium så är det Sweden Social Web Camp. Den här veckan går i mötesplatsernas tecken. Helt klart handlar sociala medier för många om att synka offline med online. Att inte missa de där spännande händelserna eller intressanta människorna. Att lämna skrivbordet och dela tankar och idéer med människor som också funderar. Och lyssnar.

Imorgon går bussar, bilar, tåg och flyg till ön Tjärö i Blekinge. Just nu finns 289 personer anmälda till webbcampen och arrangörerna (med frontfiguren och initiativtagaren Tomas på What's Next) har gjort ett hästjobb med att få allting på plats. Jag minns hur jag satt i San Francisco någon gång i våras och anmälde mig till eventet. "Det blir väl det vanliga gänget på 20-30 personer" tänkte jag. "Kan ju vara kul med lite samkväm". Men det har blivit något större.

Jag anar att det är på väg att bli något som inte alls handlar om att missionera om sociala medier eller försöker övertyga omvärlden om mikrobloggars eller positioneringstjänsters stora fördelar. Det handlar om att kanalisera den tacksamhet som jag tror att många känner inför varandra och det engagemang som många lagt ner, ofta under flera års tid. Det finns en upptäckarglädje som lyser igenom hos många som är aktiva inom de här frågorna, och ibland måste den få ventileras bland andra som förstår hur det känns.

Det finns stor risk att alla inlägg om campen låter new age och allmänt flummiga. Och det är de säkert också (även detta). Men för mig är inte campen ett väckelsemöte eller ett sektsammanträde. Det är ett styrelsemöte för min egen personliga framtid, inklusive kick-off.

(Om du deltar i campen ser jag fram emot att träffa dig på plats. Jag kommer även att skriva om det hela för Internetworlds läsare, så om du tycker att det är något särskilt jag bör få med, är det bara att kontakta mig på plats, eller via nätet.)

Uppdaterat: Anton Johansson skrev en del om det däringa engagemanget tidigare i sommar.