Hetaste medietrenden just nu

Podcasttekniken är gammal, ändå är det först nu som poddfebern verkar ha spridit sig rejält. Det visar inte minst den senaste tidens mediebevakning av fenomenet. I januari i år skrev jag om att 2012 skulle bli podcastens år. Det bekräftades senare av dels ett gäng nya och bra poddar, men också nästan lika många artiklar och inslag om ”det nya”, som ju i själva verket är nästan lika gammalt som bloggandet – en annan gräsrotsrörelse som senare blev mainstream.

Bara de senaste veckorna har Kjell Häglund skrivit ett reportage om podcasting i Fokus, CS Life har ett längre reportage och i det senaste numret av tidningen Journalisten är vi på Maktministeriet med som exempel på en amatörpodd skapad av entusiaster.

Samtidigt har allt fler mediemänniskor tagit sina följare och fans med till poddvärlden i form av Alex och Sigge, Hannah och Amanda, Jenny och Carina, Kristian och Andres och så förstås föregångarna Filip och Fredrik. Värvet av Kristoffer Triumf är en annan podd som fått spridning och uppmärksamhet under 2012, och sajter som Bokhora, Feber, Idg.se och andra skapar nu egna poddformat. De nominerade poddarna i Svenska podradiopriset 2012 visar ganska tydligt hur traditionella mediemänniskor tagit plats bland entusiast- och nischpoddarna, vilket också påminner om hur det såg ut när bloggandet började spridas i Sverige 2005. Än så länge har vi dock inte sett en podcast gå från okänd amatörpodd till att lyftas upp av ett traditionellt mediebolag och ges större exponering, men det är bara en tidsfråga innan det sker.

Varför blir poddar så stort just nu, när tekniken funnit så så länge? Det finns flera orsaker, men här är de viktigaste:

• 1. Smarta mobiler har gjort att det numera blivit enkelt att streama musik och radio direkt i våra mobiler. Dessutom passar just podcasts (radio) bra att lyssna på när man samtidigt gör något annat, till exempel åker till jobbet, tränar eller på andra sätt är i rörelse.
• 2. ”Play-kulturen” och on demandtjänsterna har skapat en mediekonsumtion som hela tiden distansierar sig från tablåtänkandet. Vi är vana att ta del av både traditionellt medieinnehåll likväl som filmer, musik, bloggar och sociala medier när vi vill, hur vi vill. Att lyssna på en podcast passar väl in i det mönstret.
• 3. Nisch och djup och ”lång media” har blivit ett alternativ till det snabba traditionella mediebruset. Att ägna en hel koncentrerad timme åt att lyssna på ett podcastavsnitt kräver engagemang, men det skapar också utrymme för en annan typ av samtal och medieinnehåll jämfört med korta nyhetsinslag, magasin, paneldebatter och annat. Det här fördjupade samtalet har förstås förts i P1 sedan tidernas begynnelse, men då med en begränsning i bandbredd eftersom det handlar om en enda kanal och inte en flora med hundratals (eller internationellt sett tusentals) olika poddar med olika inriktning.
• 4. Mediepersonligheter (och många andra) gillar att själva ha full kontroll över ett eget format där de får prata om exakt det de själva vill utan att bli avbrutna eller begränsade av sändningstider eller textlängder, precis som att blogga med andra ord. Det är kul att göra radio helt enkelt, och i podden finns utrymme för experiment och variation på ett sätt som få kommersiella mediebolag har råd med, även om flera av de största poddarna är sponsrade på olika sätt.
• Kändisar och mediemänniskor har genom sitt poddande satt ljus på ett nytt format vilket gjort att fler börjat lyssna på poddar och även upptäckt de som funnits där hela tiden.

Jag minns när jag besökte Podcamp Europe, en unconference arrangerad på Älvsjömässan i juni 2007. Redan då pratades det om hur företag och organisationer kunde använda podcasting i verksamheten, något som växer även nu, framförallt inom IT- och webbranschen där poddandet varit igång länge och har trogna lyssnare. På Podcamp Europe intervjuade jag bland annat Anders Nyman från podcastingföreningen Swecasters om hur han såg på utvecklingen, vilket du kan titta och lyssna på här. Det slår mig hur lite som egentligen har hänt sedan dess när det gäller podcastingtekniken, men hur väldigt mycket större antalet lyssnare och producenter av poddar är nu jämfört med då.

Uppdatering: Pelle Sten tipsar om den här SvD-artikeln från 2006 som beskriver det nya med podradio och där poddproducenterna Richard Gatarski (QritiQ och Skolsmart), Kal Ström (Dagensskiva) och Henrik Torstensson (Utbyggarna) citeras. Jag tänker även på podden What’s Next som gjordes av SSWC-grundarna Tomas Wennström och Kristin Heinonen under 2007-2009. Ja, börjar man gräva finns många exempel. Webbradion är en podd som startade 2009 och fortfarande är igång.