Branschorganisationen Sveriges Kommunikatörer har lanserat en uppförandekod för kommunikatörer. Om du är medlem i organisationen förväntas du följa den, och den följer även Global Ethics Protocol on Public Relations som är riktlinjer skapade av det internationella samarbetsorganet Global Alliance.
Vad händer om man bryter mot uppförandekoden? Ja då kan du varnas eller uteslutas ur Sveriges Kommunikatörer.
Här är ett utdrag från uppförandekoden:
I sin roll förvaltar och driver man utvecklingen av organisationers förtroendekapital och anseende. Man verkar för att såväl externa som interna målgrupper genom relevant kommunikation, baserad på fakta, bedömningar och argument, får en rättvisande uppfattning om den verksamhet som man företräder. Man säkerställer att chefer och medarbetare har tillräckligt med information och förståelse för organisationen, strategier, verksamhet och omvärlden.
Kommunikationen sker alltid inom ramen för gällande lagar och andra regelverk samtidigt som man strävar efter att så mycket information som möjligt ska vara tillgänglig och begriplig.
På ett sätt hakar det i den diskussion jag förde i förra nyhetsbrevet angående kommunikatörer och PR-människors “rädda världen-roll”. I den nya uppförandekoden finns till exempel formuleringar som “De som arbetar med kommunikation bidrar till att öka öppenheten i samhället”.
Det är tydligt att rollen som kommunikatör uppfattas som en samhällsfunktion tycker jag. Jag försöker tänka på ett scenario där en du innehar en kommunikatörstjänst på ett kommersiellt företag. Gäller samma spelregler då? Eller skulle man då snarare säga att man jobbar med marknadsföring och inte kommunikation. Kanske blandar jag ihop korten i onödan?
___
Den här texten publicerades ursprungligen i mitt nyhetsbrev Fredrik Wass tänker på kommunikation. Börja prenumerera här.