“Desinformation och propaganda är inte nya fenomen, men genom digitaliseringen har dessa företeelser blivit mer omfattande och sofistikerade. I förhållande till en del andra europeiska länder tycks också Sverige vara särskilt utsatt. […] Kommitténs bedömning är sammantaget att desinformation och propaganda utifrån utvecklingen i vår omvärld och dess omfattning i Sverige utgör en allvarlig demokratiutmaning.”
Ovanstående är hämtat ur utredningen “Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat” (SOU 2020:56).
Carl Heath var särskild utredare för utredningen och skrev nyligen på Linkedin om artikeln Misinformation poses a bigger threat to democracy than you might think i Nature.
Carl Heath konstaterar att artikelförfattarna framför liknande argument kring vad som krävs för att motverka desinformation som han själv med kollegor gjorde i SOU:n från 2020.
Det handlar bland annat om:
- Erkänna problemets allvar och vikten av att klassificera information som falsk eller vilseledande
- “Pre-bunking” – att identifiera logiska luckor i argumentationer
- Övningar, spel och filmer för att utbilda medborgare
- “Friktionselement” som bromsar spridningen av desinformation
- Spridning av korrekt och evidensbaserad information med regering, civilsamhälle, media och forskarsamhället som avsändare.
Läs hela inlägget av Carl Heath.
Myndigheten för psykologiskt försvar har skapat kampanjsajten bliintelurad.se som får ses som ett svar på den femte punkten i listan ovan. Där utbildas besökaren i hur man ska avkoda budskap för att förstå om det handlar om desinformation.
Att MPF gjort ett antal klavertramp när myndigheten anmälde TV4 till Granskningsnämnden är något jag inte analyserar vidare i just detta nyhetsbrev. Men det saknas inte åsikter från mitt håll om man säger så.
___
Den här texten publicerades ursprungligen i mitt nyhetsbrev Fredrik Wass tänker på kommunikation. Börja prenumerera här.
